Myter om känslor

Hej igen

Tillbaks så snabbt kanske ni undrar, men jo jag tänkte blogga rätt regelbundet. Finns en del att prata om. Kanske kan berätta att kriteriet för att få beviljad DBT är att man har en borderline diagnos. Jag har borderline, ADHD och PTSD (post traumatisk stress syndrom). Jag har självskadat stora delar av mitt liv i syfte att reglera känslor så för mig var detta en självklarhet. Även om min insikt ökat sista året, så känner jag att detta är som pricken över i:et i min långa rehabilitering.

Jag har gruppterapi på måndagar och individuell terapi på fredagar. Idag i gruppen började vi prata om denna veckans hemuppgift som handlar om myter om känslor. Wohoo, denna är rolig att läsa igenom. Det finns många intressanta myter som krävs diskussion och i många fall skulle behöva dödas. Vad med ”Vi är våra känslor” eller ”Att vara kreativ kräver att man har intensiva och ofta okontrollerade känslor”. Haha, jag som använder min kreativitet i både skrivandet och min musik, tycker då inte jag har okontrollerade känslor när jag skapar.

Hur många känner inte igen den klassiska myten ”Att visa för andra att jag mår dåligt är att visa tecken på svaghet”? Detta kan vara en stor anledning till varför speciellt män har svårt att erkänna att dom mår dåligt. Det är säkert därför suicidantalen är mycket större hos män än hos kvinnor. Istället för att tala om för någon att dom mår dåligt så gör man slut på eländet. Men detta är ju enbart spekulationer från min sida. Jag älskar ju att analysera sönder saker. ;)

Att lära mig om känslor är något jag behövt sedan jag var liten. Men det är många av oss som växer upp utan att veta och får man inte lära sig det hemma så sker det definitivt inte i skolan. Tänk om skolorna införde känslor som ämne i skolan. Då tror jag att vi haft en annan värld än den vi lever i idag.

Nu ska jag grotta ner mig i myternas värld om känslor.

Ha det gött!

Jenny