fredag den 1 juli 2022
Idag skriver jag mitt första inlägg om mina tankar och reflektioner kring min pågående DBT!
Jag har en idé!
Eller rättare sagt jag har haft den länge nu men är en mästare på att prokrastrinera så inte kommit till skott förrän nu. Jag tänkte det kunde vara kul att även i digital form få ner lite tankar och reflektioner kring livet som sådant men med huvudsak på vad som kommer ur denna briljanta men ibland ofokuserade hjärna, i den terapin jag går nu. Jag går en såkallad DBT, dialektisk beteende terapi som består i huvudsak av att lära sig hur man reglerar sina känslor på ett icke destruktivt sätt.
Behöver jag detta? Japp!
Finns inte ens ett uns tvekan i det svaret då min problematik kring känslor styrt hela mitt liv. Eller är det känslorna som styrt mig? Ja, detta är något jag kommer få svar på under denna mycket omfattande terapi som varar i 1-2 år. En grupptimme och en individualtimme per vecka plus massor med hemuppgifter där det sägs ta ca 50 % av en arbetsvecka i tid. Så arbetstränandet får vänta ett tag tills jag har kommit så pass långt in i terapin att jag kan överlappa bägge två.
Den första modulen i en DBT handlar om mindfulness och den har jag precis gjort färdigt. Vi har fått lära oss att stanna upp när känslorna stegras, ta några djupa andetag och ta till nya tekniker, så att känslan minskar. Dessa tekniker kallas färdigheter, så en DBT är egentligen en färdighetsträning. Jag har börjat förstå att när jag går upp i känsla så kan jag ta till färdigheter som t.ex. att observera ett objekt, beskriva det på olika sätt för att få hjärnan att skifta fokus. Jag kan också sätta mig och skriva ner för och nackdelar för att se om det är förnuftet eller känslan som styr för att hitta den så kallade gyllene medelvägen, eller wise mind som det också heter. Detta wise mind, eller inre visshet på svenska, kan ibland definieras som den magkänsla vi har. Jag som redan tränat mycket på att meditera tyckte väldigt mycket om denna modul då mindfulness handlar om att vara i nuet och inte fokusera på det förflutna. Låta nuet påverka hur jag känner och blicka framåt.
Detta är ju såklart bara en bråkdel av det vi läst under dessa 5 veckor men kan ju inte dra hela terapin i ord, då kommer jag att få skriva i veckor. :) Nästa modul är känsloskolan. Där ska vi få lära oss allt om vad känslor betyder och dess funktioner. Tjohoo det blir spännande! Alla borde lära sig lite av dessa färdigheter då det gör oss till mer medvetna varelser.
Mycket teoretisk information i detta inlägget men kommer gå in lite mer på mig själv och mina relationer till känslor och hur det påverkar mig och min omgivning i fortsättningen. Nu är det dags att lämna datorn och ut i det fina vädret lite, trots att jag hatar värme.
Ha det gött!
Jenny Svensson