Bli Venn med dina Obskyra Känslor

Alazia* Rädslan att du inte längre kan förändras, och är dömd till att förbli den du är idag, snarare än den enorma potential som du föddes med och som dag för dag blir mindre och mindre.

The meantime* Realisationen att ditt Väsentliga Framtida Jag aldrig kommer dyka upp, utan istället alltid kommer bli ersatt av en stand-by – den skygga tonåringen som stod framför spegeln och repeterade coola saker att säga, och som för alltid kommer leva inom dig.

Bli Venn: Framtiden dök upp, utan att du hann märka det, för att du var upptagen med att smida planer, och glömde bort att livet är det som händer när man tittar bort. Efter alla dessa år av försök, börjar du undra vad du egentligen kan förändra, i världen, och i dig själv. Du kanske inte kan veta, vad som förblir, och vad som kan komma att förändras, men du kan åtminstone överlåta dina tvivel, och din potential, till sinnesrobönen: “Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Nu när du inte längre är flexibel nog att vara vem som helst, kanske du äntligen är redo att bli dig själv?

Fool’s Guilt* Skam du känner även när du inte gjort något fel, som när en polisbil åker förbi och du får för dig att den kanske stannar och polisen börjar ställa dig massa frågor – Kafka-style –, eller som när du lämnar en affär utan att ha köpt (eller stulit) något och är övertygad om att väktaren vilken stund som helst brottar ner dig och likväl hittar något på din person som leder till fällande dom.

Lyssamania* Den irrationella rädslan att någon är arg på dig; din partner när den vill prata med dig om ”något viktigt”; din vän när den inte svarar på ett meddelande; främlingarna som tycks blänga på dig, överallt, och hela tiden – vad vill ni mig, vad vill ni mig?!

Bli Venn: Du är en hemsk person som är värd all den skit livet ger dig. Bajs, bajs, bajs, på dig. Because you’re worth it. Shit in, shit out, liksom. Skit, inifrån, och ut. Eller är detta bara något du fått lära dig någonstans på vägen? Maybe you’re born with it, but maybe it’s some kind of maybe(-lline), världen som lagt lager omkring ditt sanna väsen? Jag menar om din inre jury finner dig skyldig även när du uppenbarligen inte är det, kanske har den då även fel när du inte enbart känner utan även tänker att du faktiskt bör känna skuld? Kanske kan du unna dig att tvivla, åtminstone litegrann? Because you’re worth it.

* Ord taget från John Koenigs The Dictionary Of Obscure Sorrows